Filed under: odling
Häromdagen fick vi en mycket intressant pressrelease från vår EM leverantör i Holland.
Det har visat sig i Holland att EM (Effektiva Mikrooganismer) verkar fungera väl i bekämpning av buxboms angreppet som har drabbat så många odlingar runt om i landet.
Behandlingen är enkel, EM sprayas direkt på plantorna och marken. I pressreleaserna som följer, med information på båda svenska och engelska, har man refererat till EM Mikroferm. Det är inte lika krångligt som det låter: EM och Mikroferm är samma sak i grunden. EM är moderkulturen som används till att producera den aktiva form av EM som man behöver till en sådan applikation. Active EM (eller EM-A) kan man “brygga” själv eller köper färdigt — den färdiga produkten heter då Mikroferm.
Mikroferm finns i alla tänkbara storlekar men här på bokashi.se har vi det som 2 liters bag-in-box. Man späder det 100 gånger innan man använder det, ungefär som Bokashivätska, så 2 liter är lagom till de flesta hemmaodlingar.
Här på bokashi.se säljer vi Mikroferm till hemmabruk (länken finns här) men vill du höra mer om dessa testar och hur Microferm används kommersiellt hör av dig till Jan Roed, www.botanic-culture.se.
Detta kan vara en spännande och viktig genombrott — vi får se hur det visar sig fungera här i Sverige. Men kul att det börjar lossna lite det här med användning av enkla biologiska metoder för att lösa svåra problem.
Så här skrev man:
PRESSRELEASE – NY METOD SLÅR UT CYLINDROCLADIUM BOXICOLA
Tester i Holland som det oberoende institutet Cultus genomfört visar att det probiotiska preparatet Mikroferm är mer effektivt än fungicider och har förmåga att slå ut den agressiva patogenen C.buxicola som angriper buxbom. Mikroferm är en kultur som består av fem olika grupper mikrober. Dom viktigaste mikrobgrupperna är mjölksyrebakterier, autotrofa bakterier och jästsvampar. Kulturen får användas i ekologisk odling och har förutom sin förmåga att konkurrera ut patogener en tillväxtstimulerande verkan.
Metoden som Cultus följt är enkel. Man har sprutat plantorna och marken under med en lösning som består av 2ml Mikroferm/L sam 1 ml/L av en s.k. “sticker” som heter Guard 2000.
Resultaten backas upp av ett antal proffesionella Buxbomodlare i Holland som med andra metoder också lyckats bekämpa sjukdommen. Även här är det Mikroferm som är den centrala delen i strategin.
Press Release: Controlling the aggressive fungus Cylindrocladium boxicola with Microferm
The Dutch advise and research organization Cultus has found an effective organic treatment of Cylindrocladium boxicola in boxwood.
Cultus is an independent advise and research institute in the Netherlands . It is specialized in the tree nursery branch of agriculture. Independent research is done in several crops to gain independent knowledge for advising their customers in getting the best results for their crops.
In 2011 Cultus has tested a product based on micro-organisms on behalf of EM Agriton BV in boxwood. Since several years the fungus Cylindrocladium has become a serious problem in the nursery of boxwood in the Netherlands. As no adequate fungicide is available against this decease some Dutch growers started to use Microferm , a product based on competitive exclusion, to combat this decease. Several Buxus propagators in the Boskoop area claimed to obtain good results with the use of Microferm. Agriton has asked Cultus to set up a trail in boxwood to check the results of the buxwood growers in the Boskoop area.
During the summer of 2011 a Buxus trail was set up in a random plot trail. In the trail 15 objects were tested in 3 random repeats in three different times over the year. In the spring and summer trail no Cylindrocladium occurred due to the low infection grade. Decided was to test the products again in September with an artificial infection of Cylindrocladium. In the spring and summer trail, no effect was found as from neither any product as there was no infection. In the September trail huge infection occurred in the non-treated plot. Where the standard fungicides scored reasonable to good, absolutely no Cylindrocladium was found in the Microferm treated plots. It seems to be that competitive exclusion based on micro-organisms prevents infection with Cylindrocladium.
October 23, 2012
Snygg och enkel. Kan det bli så mycket bättre än så?
Såg dessa utanför Löfbergs Lila här om dagen, den berömda kaffehuset mitt i Karlstad har nu även ett kafé vid ingången. Försökt att hitta något lite lapp med ett märke på men lyckades inte. Är det någon som vet var säckarna kommer ifrån?
Detta måste vara framtidens odlingssätt? Pop-up odlingar som är lätt att köra igång och flytta och plocka bort allt eftersom.
Kan tänka mig dessa är ganska dyra men tanken är ju underbar. Man skulle kunna odla i uppfällbara lövsäckar, återvinningssäckar, de stora säckar man har på byggplatser, inte vet jag. Allt som är lätt att fylla och plantera i och se lite charmigt ut. Bara att fälla ihop till vintern och göra något vettigt med jorden och växterna.
Och detta är ett bra sätt att använda Bokashi, såklart. Varvar lecakulor, planteringsjord, färdigjäst Bokashi från köket och planterar. När det är dags att tömma säcken efter sommaren kan man lägga jorden under ett träd, sprider på gräsmattan, fyll på i en rabatt. Vad som helst, bokashijord är värdefull i många säsonger framöver.
Hur mycket Bokashi ska man ha i en sådan säck? Man får testa sig fram men en bra början är en blandning 1:3 eller 1:4 Bokashi till jord. I år gjorde jag några utomhus krukor med en mycket stark Bokashi blandning, mest för att testa. Går det så går det, tänkte jag, så farligt är det väl inte. Men det blev faktiskt rätt bra. Krukorna har blommat hela sommaren utan att ha fått något extra näring. För att inte det värdefulla lakvattnet skulle sippra bort borrade jag ett hål 10-15 cm upp på sidan av krukorna, de hade inga hål från början. En tjock lager med lecakulor i botten skapade en underbevattningslager i krukan och näringen blev kvar trots all regn.
Men ska jag vara helt ärlig så var blommorna nästan lite för stora och många, blandningen var minst 1:1 och det är lite i överkant. Men det gick, och det var det jag var ut efter!
Men tillbaka till Löfbergs Lila. Tänk vad roligt om de (och många fler!) hade Bokashijord i krukorna framför kafét!
“Ansvar från böna till kopp” säger de på hemsidan, rubriken miljö. Helst skulle jag läsa “Ansvar från böna till blomma”, eller något sådant. Tänk hur mycket fin jord man skulle kunna göra med all kaffesump som finns i världen!
August 30, 2012
Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…
Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!
Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland 
)
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.
Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.
Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.
Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)
Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset “Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump. Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.
Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.
Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.
Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.
Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!
Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.
Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.
På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.
Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!
February 9, 2012
Igår hade vi träff i trädgårdkolonierna i Kroppkärr, ett härligt ställe vid vattnet och mysigt på alla sätt. Temat för kvällen var Bokashi — vad det är, hur man gör och hur det hänger ihop med miljön och klimatet.
Samarbete är något vi pratar mycket om i samband med Bokashi och just denna kväll var ett fint exempel på att tänka lite nytt. Vi var nästan 40 stycken — några från trädgårdsföreningarna i Karlstad och Kristinehamn och andra från kolonierna i Kroppkärr och Steffansminne i Karlstad. Studieframjändet låg bakom det hela. Självklart blev det rätt trevligt!
Man kan inte låta bli att vara glad efter en sådan kväll. Så många människor som är nyfikna och intresserade av att lära sig något nytt, börja tänka i nya banor och göra något aktivt för miljön. Att göra någon enkel förbättring i vardagen som hjälper till att hitta en ny väg framåt. Visst har vi mycket kraft inom oss alla?
En sak som vi pratade om innan det hela drog igång var samarbete mellan “trädgårdsfolk” och nya “odlingsgrupper”. Jag tänker mest på förskolor och stadsodling här, två grupper med mycket energi och miljötänk men oftast inte med fullt så mycket bakgrund i själva odlingen. När det finns så mycket kunskap hos några och vilja hos andra, det vore underbart om vi kunde koppla ihop det lite mer.
Vad roligt det kunde vara om en förskola skulle kunna få en “odlingsmorfar” eller farmor. Någon som kunde komma förbi då och då och snällt säga att det är kanske dags att kupa potatisarna eller plantera om tomaterna. Barnen tycker att detta är hur kul som helst men det blir ju alltid roligare om odlingen lyckas.
Lite samma sak med stadsodling. Den kommer och den kommer fort. Och även här gör vi så gott vi kan för att utveckla nya idéer hur man kan odla på asfalt (för visst kan man ju, bara man kan producera jord!). Men tänk om vi kunde hitta ett sätt att koppla in lite av den stora kunskapen som finns i våra trädgårds- och koloniföreningar och sprida den tillsammans med en lagom dos glädje?
Men nog av allt detta — vi är på väg! Och när man träffar så många entusiastiska människor som vi gjorde igår blir man övertygad om att vi kommer att lyckas en vacker dag!
ps vi finns även på facebook om du vill hälsa på, sök efter bokashi.se när du kommer in i facebook. Eller via länken här>>
May 5, 2011
Jag blev riktigt inspirerad för ett tag sedan över ett stadsodlings projekt mitt i Berlin (du kan läsa om det här…).
Det är så enkelt som det kan vara — hela odlingen finns på ett hopplöst asfaltområde omringat med höghus och trafik, jord finns inte någonstans. Men brödbackar hade de samlat på sig i stora mängder och hela odlingen var en härlig och färgglad samling av staplade brödbackar. Klart det funkar! Och går tiden ut för dem (om något nytt höghus ska byggas just där…) blir det bara att packa ihop alla lastpallar med backar och börjar om på något annat gatuhörn.
Klart jag vill testa själv!!
Så nu har vi beställt hem ett 10-tal brödbackar (jo — de går att köpa! Kostar runt 100 kr styck från Witre). Det ska bli “stadsodling” här hemma i Södra Ed! Jag har ingen aning vad som kommer att funka och vad blir en flopp, men misstänker att här — någonstans — finns en riktig bra bas för framtidens stadsodling. Trots våra tuffa vintrar och korta sommar.
Men här och nu är det ren vinter, så projektet går ut på att testa brödbackar som vinterförvaring av Bokashi. Brödbackarna är ganska prydliga när man staplar dem, och de vi valde har inga större hål för handtag och sådant. Råttsäkert alltså. Man skulle kunna ha en stapel på vilken balkong som helst, eller i en källare eller på en bakgård.
Jag hade rätt många färdiga hinkar hemma så jag fyllde olika plastsäckar och biopåsar och la i backarna. Med en vanlig påsklämma på varje. Så var vinterförvaringen klar!
Tror inte det blir något problem – påsarna kommer att frysa direkt därute på altanen. Mikroberna går i dvala och vaknar till våren. Då blir det dags för nästa steg! Att göra jord direkt i backarna!
Tanken är att täcka över Bokashin med lite köpjord i brödbackarna. Ska lägga ut lite tidningspapper i varje back först (storleken passar perfekt) så jorden inte att ramlar ur. Jag funderade på att klippa kartongbitar som “väggar” men var för latt….
Plastpåsarna ska självklart tömmas, eller kanske slitas upp så plasten får ligga kvar underst. Biopåsarna har jag tänkt göra hål i så matresterna kan blandas lite med jorden och komma igång. Jag misstänker att själva bioplasten kommer att ta år och dag att bryta ner, men det gör nog inget. Så bråttom har vi inte. Det är viktigt att alla Bokashi matresterna är övertäckta med jord, löv eller något. Ligger din Bokashi öppen är det risk att det börjar ruttna, eller att flugorna kommer åt det och lägger ägg — så det är jordtäckning som gäller här.
Nästa test blir att lägga ut ett par backar på marken ett tag. Och att se om det kommer upp några maskar i dem! Det tror jag säkert de gör — maskar tycker ju om Bokashi — och sedan har man förhoppningsvis en maskodling på gång när man väl flytter backan tillbaks till “asfalten”.
Odla kan man göra i den översta backen. Backarna under kan jobba i lugn och ro under tiden, göra jord på egen hand. Behöver man en ny back att plantera i är det bara att plocka fram den som har kommit längst! (Det blir nog ganska näringsrikt och måste “spädas” med köpjord).
Nu vet jag inte om något av det här kommer att funka. Men efter några års experimenterande med Bokashi så tror jag säkert att det kommer att bli bra. Det skapar så många möjligheter för folk att göra det som bäst passar dem — att hitta på nya idéer, att dela med sig, att hjälpa vänner och grannar att komma igång med odling, att vara delaktig i något nytt.
OK nu är jag nog lite romantiskt, men jag kan inte släppa tanken om att kunna hjälpas åt och odla tillsammans. Mitt i stan. Med jord man skapar själv. På balkongen, på asfalten, utanför kontoret eller klassrummet. I ålderdomshem eller på kaféet. Det måste väl vara värd ett försök?!
Jag lovar att återkomma med fler bilder (om det någon gång blir vår…). Under tiden tar vi jättegärna emot förslag. Har du lust att testa själv? Hur skulle du kunna tänka dig göra? Hur ser “gården” ut hos dig, och skulle detta kunna funka för er? Vad skulle folk säga som bor omkring — kul eller ful?
Bor man på landet som vi gör, så känns det lite främmande det här med stadsodling. Lite svårt att sätta sig in i situation fullt ut, även om man så gärna vill. Så jag skulle verkligen vara tacksam om vi kunde vara fler som testar parallellt. I olika miljöer med olika människor.
Skulle vi inte kunna försöka skapa världens finaste stadsodlingar här i Sverige?
Kan inte du se det framför dig? Solen skiner och den överste back är fullt med sallad, örter och blommor? Som man längtar…
January 13, 2011
Jag kom själv hem med fem stycken för ett par veckor sedan. Julstämning direkt!
Men det jag undrar, är vad händer med alla våra julstjärnor sedan? När dem har slockat i fönstret och gjort sitt. Dom är inte så lätta att spara och återuppliva, inte heller att plantera ut. Jag kan tänka mig att de flesta bara slängs.
Några få hamnar säkert i villakomposter runt om i landet (phew!). De andra… ja, sophinken är det nog.
Sorgligt när man tänker på det. Jättemycket jord (miljö-dyrbart torv för det mesta) som slängs. Växtmaterial som hör hemma i jorden. Plastkrukan, ja det sorteras för sig i bästa fall.
Just Ulriksdals Slottsträdgård odlar 20 000 julstjärnor. Och 30+ sorter! I Sverige säljs runt 9 miljoner julstjärnor varje år, sextio till sjuttio procent kring första advent.
Det är alldeles för mycket värdeful jord och växter att slänga när vi dansat ut julen. Gör något för miljön nu efter jul och kompostera alla dina julstjärnor!
För övrigt, det finns en hel webbsida om just… julstjärnor! Märkligt vad man hittar på internet… Och en hel del julstärna tips här på odla.nu och jultips.nu. Plus en Gallup poll om vilken blomma man mest associera med jul — julstjärnan så klart!
December 13, 2010
Var in och handlade igår och kom hem med en riktig bonus — en hel kartong med morotsgrönt! De hade haft en massa morotsknippar i butiken och folk vill tydligen inte ha med den gröna och fluffiga biten hem så det blev en hel hög liggande mitt i all frukt och grönt. Det var bara att fråga så fick jag plocka alltihop med mig.
Nu har jag lagt ut det hela runt salladsplantorna och rödbetorna i grönsakslandet. Ungefär som man gör med gräsklipp. Tror de kommer att njuta!
June 24, 2010
Visst har våren varit underbart! Och nu när allting växer och spirar är det skönt att se att allt verkar funka. Än har vi inte sett någon miss, än känns det som nu i år kommer allting att gå bra.
Men visst känns det bra att veta att man har satsat på bra jord. Nu när jag har haft Bokashijord i trädgården ett par år tycker jag allt blivit enklare. Jorden i odlingsbäddarna är bra redan från första dagen när snön smälter, bara den får värma sig lite. Marktäckningen under vintern hjälpte mycket, maskarna var i gång i smyg och hade bearbetad mycket redan. Det var bara att kratta ytan och plantera.
Perfekt för en latmask som mig. Och som jag misstänker, många andra…
June 9, 2010
Förra veckan var vi i Stockholm — solen sken, det var hur varmt som helst, och Rosendals trädgård var i närheten.
Grinden till grönsakslandet var öppet och vi undrade om vi fick gå in, hunden och jag — och visst gick det bra. Härligt att gå runt och kolla hur de gör, hur långt allt har kommit jämfört med mina växter hemma. Det såg väldigt fint ut, fin sallad utan snigelhål, fin kål också helt hålfri (undrar hur de gör?!) Ingen marktäckning alls som jag var lite förvånad över men det är kanske för att landet är så stor. Eller för att undvika sniglar kanske? Men mycket var det, en härlig blandning av allt man skulle vilja ha själv.
Komposten då. Det var en ända stor hög. Flera egentligen. Mycket hästgödsel på den ena, en hel hög med fräscha gröna rester på den andra, hötäckning över det mesta. Detta (i bilden) är nog bara en hög med hö men visst ser det fint ut med slottet (orangeriet?) i bakgrunden.
för ett par år sedan var jag på Rosendals trädgård tidigt på våren och då var det full fart med komposten. Så här i högsommaren är det inte kompost som står i centrum, det fylls på bara. Sakta men säkert. Den tysta hjärtat av hela systemet…
En hel rundvandring blev det, och i växthuset såg det jättefint ut:
…och butiken var frestande. Som vanligt! Ser fram emot en tur till snart. På hösten nästa gången?
July 10, 2009
Idag ska jag plocka min första solröda tomat. Det är bara en enda en som har riktigt mognat och den har jag haft ögonen på länge. Men många fler kommer snart…
I år har det gått jättebra med tomaterna, bättre än någonsin. Jag var tidig att plantera i våras, det har varit solig hela våren känns det som och jag har varit flitig med vattenkannan i växthuset och jag har lagt på gräsklipp. Det växer ju hur bra som helst och jag vill gärna tro att det är Bokashijorden som är skillnaden.
Visst är det inte vetenskapligt alls att bara tycka och tro. Inte har jag gjort någon kontrolltest, inte har jag skrivit upp och mätt och hållit på. Som vilken glad amatör som helst i växthuset har jag bara observerat. Levde med mina plantor (ok då, jag pratar inte med dem. Inte än…) Men det jag kan se är att de mår bra. Hur bra som helst faktiskt.
Jag brukar använda tomathinkar med underbevattning (köpt på Willab), en till varje tomatplanta. Någon gång i mars förberedde jag jord i dem — en blandning av 20-30 % Bokashikompost direkt från hinken och resten vanlig köpjord. Ett par nävar kogödsel. De fick vara i fred ett par-tre veckor så att pH nivån kunde stabilisera, Bokashi är ju för sur i början. In med tomatplantorna, de fick stå varmt och gott i glasverandan tills det var dags att flytta ut till växthuset i slutet av april.
Sedan dess har jag vattnat regelbundet med Bokashivatten (du vet, det som kommer från kranen i hinken). Bokashivatten luktar rätt illa när man tappar av det men är superbra gödning för växterna eftersom det innehåller både mikroberna och flytande matrester. Som en slags snabbmat för plantorna. Näringen kan de använda direkt, rätt mikrober finns för att växterna skall kunna ta hand om proteinerna och omsätta i sin växt.
Se bara till att späda ut Bokashivattnet — det är för stark som det är och måste blandas rejält. En del på ett hundra (1 dl i en 10 liters vattenkanna) om du ska vattna etablerade växter. En dl på tusen (1 matsked i en stor vattenkanna) om du ska vattna småplantor.
Så tomatodling i Bokashi rekommenderas varmt. Av mig här och nu och säkert av många fler i framtiden. Lycka till själv!
July 7, 2009
Previous page
