Filed under: avfall
Många har frågat oss under åren hur man ska få plats med en Bokashihink under diskbänken — när det redan finns så mycket där! Och visst är det så för oss alla, fullt upp med allt möjligt under bänken och sedan ska man stoppa i ännu en hink….
Det finns nog lika många svar som det finns kök. Det beror helt och hållit på hur man själv vill ha det. En hel del få plats med hinken under diskbänken, andra har det stående på golvet någonstans, andra har den i tvättstugan eller grovkök. Själv har vi haft våra hinkar på golvet bredvid hundskålarna i alla år, det har funkat bra för oss.
Men då hade vi en gammal och krånglig kök med ett skåp under diskbänken som var fullt med en massa rör och en inte-så-himla-optimal återvinningssystem.
Och nu har vi ett nytt kök efter en månads slit över jul och nyttår, fräscht och modernt och — äntligen! — med ett riktigt återvinningssystem under diskbänken. Plast till vänster, pappersskräp därfram i mitten och metall därbak i mitten. Till höger — ett Bokashitest i en helt vanlig “Rationell” hink.
Inte för att vi har något emot våra “vanliga” Bokashihinkar men storleksmässigt passar de inte in i detta system och då blev vi nyfikna. Går det att göra Bokashi i Ikeas återvinningshinkar?
Vi har testat något liknande för några år sedan och det blev inte bra. Men nu tror vi att det funkar faktiskt.
Locket på dessa lådor (“Rationell”) sitter hyfsat tät på hinken. Använder man en biopåse i hinken får man lite extra tätning under locket, tillräckligt mycket om man fyller hinken ganska snabbt, en vecka eller så. Man kör precis som man gör med gröna hinkar för övrigt — papperskräp, bokashiströ och avrunnen matavfall lager för lager.
Vi har inte hunnit testa i mer än några veckor nu men vi tycker det är tillräckligt bra att rekommendera andra att testa. Hemligheten, som alltid, är att hålla det någorlunda torrt i hinken. Vi råkar ha en hink med papperskräp vid sidan om Bokashihinken, där hittar man oftast någon servett, hushållspapper eller äggkartong som är bra att ha i Bokashihinken när man har fyllt på med matavfall.
Jag vet att vi säger jämt man ska inte öppna och stänga locket på sin Bokashihink i onödan, och har man det här som lösning så blir det en hel del öppning och stängning under dagen. Men det känns som det funkar ändå, se till bara att locket sitter som det ska och se till att påsen fylls ganska snabbt. Om det tar dig längre än en vecka att fylla påsen så är risken nog att processen kommer av sig.
Kommer ihåg att det nu är vinter när vi testar detta, hur det är mitt på sommaren vet vi inte än men det är ju bara att testa.
En annan ändring med detta blev att vi inte har någon insamlingsburk på diskbänken längre. All matavfall går direkt ner i hinken. MEN vi låter den rinner av så gott det går innan, det är alltid enklare att bli av med vätska i diskhon än i själva hinken!
En sak som krånglar till för oss är att vi oftast dricker kaffe från presskannor (prezzo), en gammal vana för mig som jag håller fast vid 
. Kaffesumpen häller vi över i en nylonfilter så den kan rinna av innan vi lägger den i hinken. Samma filter kan man använda till annat småskräp, tepåsar och sådant. Har man mer kan man använda en vanlig sil eller skaffa något annat som fungerar bra vid diskbänken.
Biopåsarna lyfter jag bara ut när de är fyllda. Knyt ihop och förvarar någorlunda varmt ett par veckor så mikroberna kan få göra sitt jobb. Det kan vara lite blöt i botten av påsen om man inte har lagt i tillräckligt mycket papper längst ner, är man sugen kan man klippa ett lite hål (tejpa över sedan) och ta vara på vätskan till blomvattning annars är det bara att vara lite försiktigt när man bära den bort. Själv har jag kommit fram till att det är lika bra att ta med hela hinken ut till förvaringsstället (hos oss, i glasverandan) och lyfter över påsen till en balja med några tidningar i för säkerhetsskal. Så märkvärdigt är det inte.
Hur vi kommer att göra i framtiden har vi inte bestämt oss, troligen en kombination av svarta hinkar (för vätskans skuld) och dessa biopåsar under diskbänken. Det är ju ingen rätt eller fel med allt det här, har man hållit på ett tag med Bokashi så känner man ganska väl hur processen fungerar och då kan man våga testa båda den ena och den andra. Blir det fel är det bara att gå tillbaka till det som var bra.
En rolig grej bara: Trött och nöjd efter all köksbygge kom Bertil till mig ett par veckor efter vi hade kört igång matlagning i köket.
– Hur var det nu igen, var har vi sopporna?
– Soporna? Ja, vad menar du då?
– Ja, om man vill slänga en sådan här grej som inte kan återvinnas?
Så brast vi i skratt. Just det, soporna. Det hade vi faktiskt glömt. Och inte saknat det heller i två veckor…
Men nu har vi en sådan liten tunn plastpåse man får till grönsaker och frukt och det räcker gott och väl till soporna. Otroligt egentligen att världen har ändrat sig så mycket att vi behöver, nästan, inte slänger sopor längre.
Fast det blev en HEL DEL skräp från själva bygget. Och det åkte vi till tippen med häromdagen. Något zero waste samhälle har vi nog inte än…
Funderar du på att testa något sådant här hemma hos dig skulle vi väldig gärna höra hur det går. Är det ett koncept vi ska sprida? Vad tycker du?
Ha det gott! Snart är det vår…
Jenny
Nyfiken på hur det blev i köket för övrigt? Vit och snygg och oerhört praktiskt. Vi är jättenöjda!
February 4, 2013
Har länge tänkt skriva lite mer om biopåsar. Mest för att vi tycker de är rätt bekväma under vintern när man inte orkar hålla på så mycket med hinkar som ska sköljas ur jämt.
Det har krånglat lite med biopåsar för oss men nu är vi på rätt spår igen och vill gärna uppmuntra var och en att testa! Det som hände var att företaget SanSac som har producerat de gula påsarna vi tyckte var så bra helt plötsligt slutade tillverka dem och gick i ett samarbete med norska företaget BioBags. Inget fel med det men vi har varit lite skeptiska till den produkt BioBags har sålt på konsumentmarknaden (Clas Ohlsson mm.) och tjatat rätt mycket att man ska använda den gula. Men tydligen har BioBags förbättrat produkten, gjort om produktionslinjer och nu ska deras påsarna vara tjocka och bra.
Vi har nu testat i nästan tre månader och tycker själv att de nya håller måttet och har därför tagit in dem på bokashi.se Något alternativ finns ju inte. Flera andra testar också och hur bra de egentligen är kommer vi inte att veta förrän några månader har gått men vi tror inte det blir något problem. Bioplasten är tjock och bra och läcker inte. Bryter nog ner som de ska.
De nya BioBags påsarna finns i två storlekar, 25 l och 40 l. Men hur de har kommit fram till dessa storlekar förstår vi inte!! 40 liters påsar passar perfekt i en 10 liters hink, man behöver ju lite att knyta sedan. De mindre, 25 liters, funkar bra om man har en liten behållare fästat på köksdörren eller något sådant, tror egentligen inte de är så nyttiga annars.
I butiken har vi alltså 40 liters varianten. 25 påsar per rulle. Förut var det 50 st per rulle så vi skickar 2 rullar istället, ska göra om sidan snart så det blir möjligt att beställa en 25 rulle om gången. De mindre rullarna, 25 liter, finns på Clas Ohlsson och liknande affärer men inte de som vi vill ha, 40 liters påsarna. Vi har pratat med SanSac om detta och hoppas de kommer distribuera 40 liters påsarna i affärerna sedan men det dröjer nog ett bra tag. Än så länge får man köpa av oss, eller om man har företag kan man köpa direkt.
Vi får inte särskilt bra inköpspriser så vi säljer påsarna mest för att vi tycker de är en viktig pusselbit inför framtiden. Och ju mer vi lär oss ju bättre.
NU, till det roligare, hur kan de används?
Kör man med gröna hinkar (alltså vanliga hinkar med lufttätt lock) kan man stoppa i en biopåse och fortsätta precis som förr. Papper/pellets, matavfall och bokashiströ. Ska påsen förvaras länge bör man se till att bli torrare än vanligt eftersom matresterna blir ju blötare över tid. Knyt påsen när den är full och förvara någonstans.
Man kan använda samma hink jämt om man vill eftersom efterjäsningen pågår i själva påsen. Knyt bara påsen ordentligt (eller sätt på en påsklämma) och förvara varmt de första två veckorna. I en plastback, sopsäck eller i själva hinken, spelar ingen roll. Sedan är det fritt fram att förvara som man vill — kallt, varmt, i en säck, en låda eller lägg direkt i varmkomposten.
Hur man gör med förvaring beror egentligen på vad man vill göra sedan i trädgården. Har du stora rabatter eller ett land att förbereda till våren kan det vara klokt att bunkra så många påsar som möjligt. När tiden är inne gräver du bara en lång grop eller liknande och stoppa ner påsarna. Perfekt till häckplantering!! För att snabba på nedbrytningsprocessen i marken kan man hacka sönder påsarna innan man täcker över med jord.
Grejen med biopåsar, tycker vi, är att det öppnar möjligheter att tänka nytt. Och sedan är det klart mycket bekvämare. Man går miste om den fina vätskan man får från kranhinkar men mitt på vintern behöver man kanske inte så mycket växtnäring ändå. Har man kranhinkar kan man överföra innehållet av hinken till en biopåse för förvaring. Lägg bara till lite tidningspapper/träpellets eller något i påsen för att det inte ska bli för blött under vinternsgång.
Biopåsar är perfekt på jobbet, i skolkök, på dagis, på caféet och andra ställen där man har en hel del matavfall och oftast lite bråttom. Jag brukar säga att de passar överallt där det inte finns en mamma men det uppskattas inte jämt här hemma! Nej, men allvarligt, det är ju praktiskt i en sådan miljö att slippa skölja ur hinkar och att inte ha så många hinkar att ta hand om.
Biopåsarna som är färdiga kan man lägga i en tjock och kraftig sopsäck i källaren eller liknade tills “någon” hämtar de hem till sig. Perfekt om någon på jobbet har odlingsintresse eftersom de flesta kontor, dagis och sådant inte kan odla upp allt de producerar. Det blir inte så jobbigt som man tror egentligen, även om man fyller 1-2 påsar om dagen. 5-10 påsar rymmer man i en säck och då kan man hämtar hem den färdiga säcken varje fredag eller något.
I ett kontorshus här i stan där vi har testat det här i ett par år nu (utan större problem), gör vi precis så. Sopsäckarna ryms i vanliga sopkärl på hjul så allt se lite ordnat ut, hur man gör med det är mest en smaksak. Viktigast av allt är att det är någon som bryr sig i köket och ser till att biopåsarna knyts och läggs ner i källaren och sedan att det finns någon som tar hand om den färdiga Bokashin.
Vi har testat med biopåsar på några förskolor och kommit fram till att det är rätt väg att gå. På sommaren odlar de upp påsarna direkt (till barnens glädje!), på vintern har vi kommit fram till att enklast är att ha en stor varmkompost att bara “dumpa” dom i. Det blir ju jord det med och går snabbare och bättre med Bokashi än utan. Förskolepersonal har oftast inte tid eller kunskap att ta hand om en traditionell kompost men i kombination med Bokashi kan de lätt lyckas med en varmkompost under vintern ändå. Det liksom tar hand om sig själv.
Nu var det mycket här och ändå finns det mer att säga men det tar vi sedan. Det som är viktigt att fundera lite grann runt hur vi kan knäcka koden inför framtiden och tar hand om matavfall på ett bra sätt som är inte bara bekväm men även helt rätt för miljön.
/Jenny
January 24, 2013
Var lite shockad nyss att höra hur matrester skickas kryss och tvärs över landet för rensning. Japp. Det blir stopp i biogasanläggningar om det blir för mycket skräp i matavfallspåsarna. Därför ska skräphögen sorteras och rensas innan matavfallet åker in i maskineriet. Men det kostar ju pengar. Typ 16 millioner, och det kan man göra mycket annat med.
Men allt kan lösas, och istället för att bygga en sådan dyr anläggning skickar nu Kristianstads kommun all sin insamlat matavfall till Malmö. Där det rensas. Sedan skickas det tillbaka till Kristianstad för att bli biogas.
Klokt, vad? Och om inte det är nog med den vansinniga transporteringen, har någon tänkt på kvalitetet av råvaron? Det som händer med gammal mat är att det ruttnar. Det vet vi ju alla. Och förruttnelse är lika med koldioxid och metan. Ju längre det tar för maten att bli till biogas ju mer försvinner som växthusgaser upp i luften.
Men läs själv på sr.se (eller lyssna) och se vad du tycker.
Personligen tycker jag det är dags att inte bara pratar om närproducerad mat men också ta upp en diskussion om näråtervinning.
March 3, 2010
Renovera trött jord i växthuset och gör säckvis med superjord till våren!
Istället för att släppa iväg hinkvis med trött odlingsjord från växthuset när säsongen är slut kan man enkelt helrenovera och återanvända den i växthuset. Enkelt och ekonomiskt!
Rada upp en eller flera Ikeapåsar, stora plastbackar eller liknande i växthuset, det brukar finnas gott om plats på vintern. Varje påse blir en liten ”jordfabrik”.
Töm först en hink med gammal tomatjord eller krukor med förra säsongens blomjord i en blå påse. Töm sedan över en hink med färdig Bokashi från köket, hacka och blanda lite. Toppa slutligen med ytterligare gammal jord – de gamla växterna får gärna följa med. Täck alltsammans med en tidning för att behålla fuktigheten.
Nu behöver du inte göra något mer, bara vänta tills våren värmer påsen och hjälper mikroberna komma igång. När det är dags att börja plantera har du mängder med fräsch och bra jord i växthuset – mer näringsrikt och ekologiskt kan man inte få det. God odling!
December 30, 2009
En ny blogg som handlar om just… avfall!
Visst jobbar Sofia Nordstrand på Renova, men ändå. Ska blir intressant att se vad hon kommer med i framtiden. Utmaningar, förhoppningsvis. Kloka idéer. Inte minst, en bekräftelse av att många bäckar små blir något till slut.
Som hon säger på recycling.net,
Avfallsmängden i samhället måste minska. Det är en fråga för industri och beslutsfattare, men också för den enskilda människan. Många vill också göra någon konkret i sin egen vardag. Men vad?
Avfallsmängden ökar med 2-3 procent varje år och har så gjort i över hundra år.
- Det säger sig självt att detta inte kan fortsätta i all evighet, säger Sofia.
- Jag kommer att berätta om hur snacket går hemma vid mitt köksbord och föra vidare de miljödiskussioner vi har i korridorerna på jobbet. Och så hoppas jag på att folk hänger på med sina tips, idéer och synpunkter.
Kolla själv! Och tjata gärna om Bokashi för henne!!
** För övrigt, avfallsbantning, vilken bra namn! Helt säkert ett ord vi kommer att höra mycket oftare i framtiden!
December 8, 2009
Är det rimligt att man kan ta hand om sina egna sopor fullt ut? JA! Säger vi. NEJ! Säger miljödomstolen i Växjö.
I Sölvesborg finns det en man som i 13 år har klarat sig utan kommunal sophämtning. Kommunen har varit nöjd — vad han nu gör, gör han tydligen på rätt sätt. Sorterar ut allting kan jag tänka mig och komposterar matavfallet.
Klart det funkar. Men det tycker inte miljödomstolen och nu ska han betala sophämtning. Inte vet jag vad det finns för detaljer runt detta och kanske de tekniskt har rätt. Men i mina ögon är mannen är en hjälte. Klart han vill spara pengar och är säkert mer än lite “stönig”, men han kämpar för en bra sak. Vi kan och VI MÅSTE få ner våra sophögar. Inte kan vi hålla på som vi gör nu.
I Sverige är vi vana vid att stat och kommun tar hand om våra liv. Vi väntar tills de kommer med en lösning och talar om för oss hur vi ska göra. Bra lösningar i denna värld innebär teknik, stora bilar, höga kostnader, administration och bråkrati och … you name it. Low-tech losningar gäller helt enkelt inte.
Men här på bokashi.se tycker vi tvärtom. Jobbar vi med naturen ta då hjälp av naturens medarbetare så kan vi slippa en massa onödig dieselslukande teknik. Vi skulle vinna, naturen skulle vinna, och våra barn kommer att vara de största vinnarna.
Och det är klart rimligt att all avfall från hushållet verkligen kan komposteras eller lämnas till återvinning. Vi gör det själv här hemma. Vi har sagt upp sophämtningen hemma, men här i Säffle få vi en grundavgift ändå vilket är helt ok, det täcker återvinning och sådant. Vilket man vill eller ej, får man sophämtning två gånger om året. Och lite slänger vi faktiskt. Det blir ungefär en liter varannan månad. Lite mer om vi har besök av en blöjbarn. I påsen finns det dammsugarpåsar och små udda saker som man inte vet riktigt hur man ska sortera.
Jag har faktiskt tänkt att jag skulle spara allt detta under ett år istället för att slänga. Ta det med mig säcken till kommunen och sedan titta på det tillsammans. Vågar dom? Det tror jag de gör här i Säffle kommun. Men tydligen inte på miljödomstolen i Växjö. Jag kanske skulle skicka påsen dit?
Läs mer på SYDÖSTRAN
October 19, 2009
En halvdags upplevelse på Cirkus i Stockholm — på ett riktigt annorlunda tema. Att sluta slänga mat!
Idag har Konsumentföreningen Stockholm bjudit en massa folk till ett storskaligt seminarium på Cirkus. På skylten står fullbokat. Roligt att så många engagerar sig, visst håller det på att bli sexigt med matavfall och miljö!
På programmet finns en hel del intressanta seminarier, borde faktiskt har varit med. Men jag skulle vilja se en programpunkt om Bokashi! Nästa år kanske?
- Matbord för nio miljarder människor. Hur fixar vi det?
- Rapport från en slaskhink — Stockholmarnas matavfall under lupp
- Koldioxidbantaren som underhållning (!!)
- Förpackningar — vad håller vi på med?
- Bäst före-datum — vilket är oftast orsaken till att vi slänger så mycket mat i onödan
- Och lite om mikrobiologi, tricks med rester, och något roligt med Claes Eriksson.
Kolla själv hur det gick till på Konsumentföreningens hemsida här.
Men det verkar inte vara ett endagsjippo. Det ser ut som att Konsumentföreningen Stockholm ta detta på riktigt allvar. De satsar en hel del på att nå ut med budskapet — att vi ska sluta slösa med mat om vi någon gång ska ha en chans att spara på jordens resurser.
De har också gjort ett par riktigt bra brochyrer som man kan beställa här.
Ska skriva lite mer om ‘Rapport från en slaskhink’ sedan. Visst är det bra med Bokashi, men det bästa vore ju att inte slänga så mycket mat överhuvud taget. Men när vi ändå har matrester är det bästa man kan göra Bokashikompost! Det går ju inte att äta räkskal och kycklingben, lika bra att de förs tillbaka till jorden där de hör hemma.
March 31, 2009
Detta är inte något jag skulle vilja göra. Kan inte tänka mig att många andra som skulle vilja det heller.
Att gå igenom en massa sopsäckor med lupp och se vad det finns för något. Men det gör nu ett tufft gäng i Helsingborg — de öppnar alla soppåsarna som har slängts i 225 villor för att se vad de innehåller. Blöjar, sura mjölkpaket, mögliga brödrester, uttjänta McDonalds leksaker i en salig röra…
Och varför? Dels för att få en insikt i hur det går i soplandet — sorterar vi som vi ska? Behövs det mer information? Har det blivit bättre? Och dels – livsviktigt, att kolla att de säckar som ska innehålla matrester faktiskt gör det. Har någon slängt glas eller metall med sin spaghetti och köttfärs så är risken stor att det krossas och hamnar på någon åker. Yiack.
Helsingborg Dagblad rapporter från sorteringshallen där det pågår.
Det är bara att tacka för att det är någon som gör detta åt oss slarviga sorterare. Och det finns säkert många fler soppsäckssnokare runtomkring i landet som håller på med samma jobb här och nu, helt utan beundran.
En fång med rosor!
March 16, 2009
Vet inte om jag ska skratta eller gråta.
“Lågkonjunktur ger sopbrist” läste jag i rubriken. Men, vad bra!
Och sedan…
“Kraftigt minskade avfallsmängder från göteborgare gör att avfallsbolaget Renova tvingas att börja importera sopor till sin avfallsförbränningsanläggning i Sävenäs.”
Uhhh… Vi har tydligen fastnat i en beroendesamhället av rank. Slänger vi inte nog så slutar hjulen rulla. Enda lösningen är att importera skräp.
Konsumera mera!! Slänga mera!! Bränn mera!
Phew, nu blir det bra igen.
Enligt Renova har den rådande lågkonjunkturen fört med sig att avfallsmängderna minskat kraftigt, vilket skapar ledig kapacitet i sopförbränningsanläggningen. För att kunna utnyttja och fullfölja sina leveranser av el och värme i regionen tvingas därför bolaget att börja importera sopor.
FÖR ÄNDAMÅLET har ett avtal slutits med företaget Geminor om att under 2009 ta emot 40 000 ton avfall från norska och holländska kommuner. Det är första gången Renova importerar sopor, men bolaget räknar med att importen kommer att fortsätta när Norge inför ett förbud mot deponering av avfall den första juli i år.
Under 2008 hanterade Renova totalt 670 000 ton avfall varav 453 000 ton förbrändes för el och värmeproduktion.
Källa: Jesper Stärn, processnet.se
March 9, 2009
