Etikettarkiv: maskar

Att gräva ner eller inte gräva ner?

Ibland blir det så många alternativ med Bokashi att man kan känna sig vilsen. Hur ska man göra med hinken nu igen när den har jäst färdig?

Allra bäst, om man kan och vill, är att gräva ner innehållet direkt. Inga krusidullar, bara gräv en grop, töm hinken, kratta över lite jord och gå därifrån. Om två veckor kan du plantera.

Det tar några minuter bara och då har man fixat näring som räcker länge till de växterna du ska plantera.

Varför är det så bra att gräva ner?

– Näringen kommer direkt på plats där växterna behöver det. Man punktförbättrar jorden precis som man vill ha det.

– Du kan välja hur djup du vill att näringen ska vara. Gräv djupt om du ska plantera något med långa rötter. Sprida bokashin ganska yttligt om du ska ha något med korta rötter.

– Du kan anpassa näringen efter hur du ska plantera. Till ett potatisland kan du blanda bokashin in i jorden, till ett bönränna kan du gräva en dike som du fylla med bokashi, till ett pumpa kan du ta hela hinken i en och samma hål: pumpan vill ha det gott under sommaren.

– Du kan gödsla så det passar växtföljden. Ibland räcker det att gödsla bara en del av landet om året, eller en av dina odlingslådor — den som kommer ha de mest krävande växter i. Nästa år när allt flyttas fram ett steg gödslar du där istället. Enkelt att hålla reda på.

Så blir det bra för växterna.

Läs mer:
Vad händer i jorden med bokashi?

Men det finns två stora argument till: det ska även vara bra för oss och bra för miljön.

För oss är det skönt att slippa jobba i onödan. Gräv ner en gång för alla så är det gjort. Ingen kompost som ska vändas, flyttas, pysslas om. Gräv ner så sköter jorden och maskarna resten av processen.

För miljön är det väldigt viktigt att stoppa ner så mycket organisk material som möjligt direkt i marken. Då blir det till kol i marken och inte kol i luften. Kol i marken är ju jord (humus, mull). Kol i luften är koldioxid och metan, växthusgaser vi behöver inte mer av.

Det finns dock ett argument varför man inte ska gräva. Att jorden jobbar bäst ostörd: maskar, mikrober och allt annat smått och gott under ytan mår bra av lugn och ro. Det är just detta som är så bra med täckodling: att man bygga jord och matar dem kontinuerligt överifrån. Utan att störa.

Man kan kombinera bokashi och täckodling genom att peta under ett lager bokashi under en täcke halm eller annan marktäckning (har du problem med grävlingar, råttor eller annat kan du täcka ett par veckor med armeringsjärn, hönsnät mm)

Det går även bra att göra i ordning en bottenlös tunna eller hink direkt på plats i odlingen — man fyller den då och då med bokashi och lite jord och låt jobbet pågår underifrån. Näringen sipprar ut i jorden under med hjälp av maskar och mikrober och ingen blir störd. Allt eftersom omvandlas det hela till näringsrik jord och kan krattas ut.

Läs mer:
Så här gör man en bottenlös tunna

Återigen så finns det inget rätt eller fel med hur man gör. Välj det som känns rätt för just dig, eller ännu hellre testa lite olika metoder tills du hittar ett arbetssätt som passar dig. Oftast är det lite olika på olika säsong.

Hur man än gör blir det inte fel. Och inte finns det mycket att förlora om man inte hitta rätt direkt — trädgården får näring hur man än gör och du kommer säkert ha roligt under tiden med dina olika experiment.

Så gräv på! Eller hur du nu vill göra. Och säg gärna till om du hittar på något som andra kunde kanske ha glädje av.

Läs mer:
Vintertips när det inte går att gräva

/Jenny och Malin på bokashi.se

Gör jord som dina morötter och potatisar kommer älska!


Foto: Jenny HarlenNu i helgen tog jag upp några potatisar och morötter.

Något jag kom att tänka på var detta med sandjord. ”Alla” säger ju att morötter vill ha sandjord. Varför? Det är ju jobbigt att vattna och tufft att få näring att stanna kvar. Men morötterna blir ju raka och fina i sandjord, det är kanske mest därför.

Men nu när vi allt oftare odlar i pallkragar här i Sverige är man inte begränsad till just den jord som finns på åkern. Istället kan man fixa en jordblandning som är precis som man själv vill ha den.

Och mina morötter här hemma, vad får de då för jord? Ja, precis samma jord som allt annat i köksträdgården här hemma: kraftig jord med JÄTTE-mycket mull i. Bokashi, självklart, men även annat. Jag täckodlar så mycket jag kan, fyller på i mina lådor under höst och vår med löv, ensilage, med flis och spån och kvistar ibland fallfrukt. Allt som råkar finnas till hands.

Jord som skapas så här blir porös som bara den. Då blir morötterna raka och fina för att de inte kämpar med stenar och lerklumpar på väg ner i mullen. Näring stannar kvar länge för att det är så det fungerar i en bra jord.

Alltså, det skapar inget extra jobb, en bra jord sköter sig själv.

Foto: Jenny Harlen

En annan sak. En sådan här torrsommar är det MYCKET enklare att hålla jorden fuktig om den är mullrik. Ju mer man har blandat ner i den och lagt ovanpå den, ju mer mull finns i jorden.

Mull i jorden fungerar som en svamp. Det gör att en jord med mycket mull i behåller väldigt mycket fukt. Vatten, om det nu är från regn eller trädgårdsslangen, susar inte bara rakt igenom odlingslådan utan stannar kvar ett bra tag. Det fastnar i masktunnlar, det sugs upp i mullpartiklar och en del behålls nog även i diverse småkryp.

Täckodling hjälper också till, förstås, det gör att fukten som finns i jorden inte dunstar bort så lätt. Täckmaterialet fungerar som en fukt-reservoar och skapar en fuktig och skyddad miljö där maskar och hjälpinsekter kan hålla på och jobba. De får mycket mera gjort under täcket än de hade annars, vilket gör att jorden blir bättre och bättre över tid.

Fukt i jord är även bra för mikrober. Precis som maskar vill de ha det lagom fuktigt för att jobba som bäst. För torrt och de stannar upp. Så allt man gör för att behålla fuktigheten i jorden är bra för växterna OCH mikrolivet. Och ju mer mikrober och andra småkryp som kan få jobba på i fred, ju bättre miljö skapas för växterna.

Allt hänger ihop ju.

Vilken typ av jord är bäst?

Vet inte hur det var för dig, men jag blev helt snurrig i början när jag började läsa om odling. Vissa växter, läser man, vill ha sandjord. Andra vill ha lerjord. Andra vill ha mullhaltig. Högt pH, lågt pH. Ditten och dattan.

Hur ska man kunna komma ihåg allt det här? Och hur ska man kunna kombinera detta i några odlingslådor på en villatomt?

Det slutade med att jag förenklade det hela. Sedan många år tillbaka fokuserar jag bara på att göra bra jord.  Åt ALLA mina växter. Jord som är näringsrik och fullproppad med mull, jord som har en härlig struktur och som känns och doftar som jord ska. Och oftast är den även full med maskar också.

Och det funkar ju! Allt växer som bara den. Jag är ingen expertodlare men jag gör så gott jag kan. Det mesta blir friskt och fint, mer tack vara den fina jorden än mina odlingskunskaper.

Odla i lådor och odla tätt

Som så många andra, odlar jag i lådor. Och därför vill jag odla tätt.

Mest för att jag tycker det ser så härligt och frodigt ut! Men även för att maxa skörden. För det mesta, struntar jag nu i radavstånd och sådant utan planterar på bara. (Växtföljd har jag, men det är en annan sak).

Jag vet precis vilken jord jag har i mina lådor, det är ju summan av allt jag har lagt i under åren. Lådorna är hemsnickrade (5m x 1,2m) men fungerar annars som pallkragar — och där har jag byggd jord under många år nu.

Jag har haft allt möjligt i dem, mest organiskt material som finns till hands men även en tillskott av stenmjöl eller liknande ibland för att få med några ”riktiga” mineraler. Varje år får de en laddning till; har jag inte så det räcker brukar jag satsa på de lådor som står i tur att få de mest näringskrävande växterna.

Men det funkar ju. Den jord som finns i lådorna nu är kraftig och porös: mullrik, näringsrik, maskrik och härlig. Även en torr sommar som denna har det gått utmärkt att  odla mycket i varje låda.

Friska, fina grönsaker som man bara blir glad av!

 


 

Omvandla en bikupa till bokashi jordfabrik!

Du vet nog hur det är: man sparar något för att den måste väl vara bra att ha. Till något. En dag. Och plötsligt händer det — man vet precis vad man ska ha det till.

En jordfabrik!

Känner du någon som håller på med biodling kan du kanske få tag i en bikupa, ny eller pre-loved. De har olika delar, man staplar dem på varandra och sätter på locket. Det finns även en plastgaller i systemet som kan vara bra att ha mot marken.

IMG_1145

Eftersom bikupan var ny och vi höll på att måla garaget slängde jag på lite rödfärg. Gör inte det! Färgen fastnar inte riktigt, vanlig färg är nog mycket bättre.

IMG_1144

Men trots den ojämna färgen kommer bikupan att vara toppen som jordfabrik. I all enkelhet.

IMG_3292

Nu står den utanför vedskjulen på en unken markbit som en vacker dag ska omvandlas till rosrabatt. Under sommaren har jag dumpat en massa grenar och löv från trädgården där och tanken är att flytta bikupan några decimeter då och då så det kan kör igång hela landet.

IMG_1147

En sådan bikupa är faktiskt ganska stor, det var inget problem att dumpa två bokashihinkar i den och gott om plats kvar. Här har jag täckt över bokashin med en del uppklippta grenar för att ge maskarna något mer att jobba med. Slängde även i en hink gammal jord som nog hjälper till. Gick förbi igår med en hink helt vanlig trädgårdsrens och lastade in det. Som en minikompost helt enkelt.

Jag tror det kommer bli toppen, speciellt på vintern när man ibland står med en bokashihink i handen och ingen plats att bli av med det.

Misstänker dock att locket kommer blåsa bort i den första höststormen så ska leta fram en passande sten att ha på toppen.

Berätta gärna om du har gjort något liknande!

 

Bokashi artikel i DN

Det ringde en journalist för några veckor sedan. Från DN. Han höll på att skriva om kompostering, hur man kunde spara pengar och göra rätt för sig miljömässigt och hade upptäckt Bokashi under resans gång.
Just när han ringde var det lite knepigt, vi hade tagit ledigt ett par veckor och rest låååångt norrut till Lofoten, precis då befann vi oss mitt på en slingrig väg på en fjällvägg högt över havet. Första bästa parkeringsficka tog vi och pratade färdigt.
Det blev en bra kompostering artikel ut av allt detta. ”Genvägen från mat till jord” blev rubriken i Ekonomidelen; teman var vad det kostar att vara mer miljövänligt när det gäller matavfall. Nu när man ska betala kilopris för hämtning av avfall i Stockholm är det plötsligt mycket aktuellt!
”Snickra själv eller köpa färdig? En behållare för kompostering kan kosta från några hundralapar till flera tusen kronor. Ett nytt sätt att snabbt göra jord — med början i köket — är den japanska metoden Bokashi.”
Journalisten, Bo Westmar, hade även pratat med Gunnar Eriksson som driver Kompost Center i Överjärva norr om Stockholm och har precis kommit ut med en bok om kompostering. En sak Eriksson lyfta fram var vikten av mikroberna i en kompost:
”Många tror att maskarna gör jobbet, men i själva verket är det mikroorganismer som sköter det mesta och de behöver båda vätska och näring. Det finns i övermått i matavfall, så för en hushållskompost finns bara ett måste — tillför alltid torrare material, sönderrivna tidningar fungerar utmärkt.”
Jag måste säga att det känns skönt när kompostering lyfts fram i dagens ljus. Skönt att det är inte bara nördigt längre men en klok del av vardagen om vi ska klara oss miljömässigt och ekonomiskt. Tur att det finns balanserad reportage som detta ibland som gör det till något ”normalt” och hjälper folk att lyckas i trädgården hemma.
Bildet fick vi skratta åt! Det var tagen av en annan tidning för ett tag sedan och är ju pedagogisk och bra. Men precis så är det hemma hos oss för det mesta, hunden Tim följer mycket noga när Bokashi grävs ner. Och slickar gärna på läpparna i förväntan att han själv ska få gräva upp den igen sedan när inte vi ser på…! (Lösningen är en kompostgaller över den nygrävda jorden ett par veckor.)
Hoppas det blir mycket mer kompostering framöver. På alla möjliga sätt.
Allt gott! /Jenny
ps  Om rätt ska vara rätt skulle jag nog säga att vi har inte precis ett gård i Säffle, men på landet bor vi ju. Och det räcker gott och väl, vi har att göra utan att även bli bönder!

Snö, snö, snö…

pc2100231

Nu har vi varit ut och skottat snö halva dagen, långa smala stigar in tilll huset, till tvättstugan, till vedskjulen, till bilen. Skönt med en öl när det väl var gjort!

Odlingslådorna har blivit långa mjuka bubblor och det är omöjligt att tro att det kan någon gång vara grönt här igen. Växthuset är totalt övertäckt (undrar hur det blev med min övervintrande sallatexperiment :-)) . Fullt med liv är dock åppelträdet där alla solrosfröhus och täljbollar hängar, en riktigt julkalas för småfåglarna.

Lungt, stilla — en skön vilotid för växterna. Men jag sitter här och drömmer om våren, hur jag ska lägga ut all vinterbokashi i odlingslådorna och ger maskarna en smaskig vårkalas. Frö som ska sås och nya örter som ska planteras. Snö i all ära men det är vår jag ser fram emot!