Tag Archives: Kompost

Foto: Moa Djärv

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Foto: Jenny Harlen

“Vanlig” kompostering vs bokashi?

En fråga vi får ofta är “vad är det för skillnad mellan traditionell kompostering och bokashi?”

Svaret: rätt mycket.

Bokashi är egentligen inte “kompostering” som vi känner till den från förr. Vi borde kanske inte kalla bokashi för kompostering men det blev bara så.

“Vanlig” kompostering är en föruttnelsesprocess. Allt läggs på hög och allt eftersom blir det mull ut av det hela. Mikrober, maskar, fukt och värme hjälper till. Processen är aerobisk och stannar av om det inte kommer in tillräckligt med luft; därför ska man vända en komposthög då och då för att hålla den i liv.

Bokashi däremot är en syrningsprocess, ungefär som mjölksyrade grönsaker. Fermentering (som detta kallas) är en anaerobisk process, luft vill den inte ha. Allra helst ska man gräva ner sin bokashihink i jorden direkt så matresterna blir till jord så fort som möjligt.

Två helt olika tillvägagångssätt alltså. Men de båda blir till jord i slutänden så vad spelar det för roll?

Den stora skillnaden är denna: det blir mycket växthusgaser från ett komposthög. Det blir mycket lite växthusgaser från bokashi som grävs ner i jorden.

Är det bara du och jag som komposter spelar det inte så stor roll, men skulle hela världen börja kompostera skulle det bli oändligt mycket växthusgaser ut av det. Sådant har vi helt enkelt råd med, globalt sett.

Varje bokashihink som grävs ner i backen fungerar som en mini jordsänka. Alltså ett sätt att förvara kol i marken istället för i luften. Kol i marken är i princip mull/humus; kol i luften är koldioxid och metan — växthusgaser som vi inte vill ha.

Hur då?

Allt levande är ju kol. Vi är gjort ut av kol, allt som växer (eller har växt) är i princip kol: djur, träd, människor, blommor, papper, grönsaker, matavfall. När något växer är allt väl. När ett träd omvandlas till ett trähus är allt väl (kolet “förvaras” i huset). När matavfall ligger under jorden och omvandlas till mull är allt väl. Men när levande kol-grejer “dör”, alltså börjar ruttna, då omvandlas kolet till något annat. När det gäller matavfall och växtrester som ligger på hög så är det koldioxid och metan man får.

Detta kan undvikas genom att göra något anaeorobiskt ut av det hela. Men en kompost som är anaerobisk vill ingen ha, den luktar och  kommer på fel fötter (därför vänder vi dem jämt). Genom att lägga ditt matavfall i en bokashihink, syra det sedan stoppa ner det i jorden, skapar du en anaerobisk process som är faktiskt sunt.

Mycket lite koldioxid/metan släpps från hinken när du öppnar den för påfyllning (annars hade den blivit till en ballong under tiden). Och mycket lite släpps ut när bokashin grävs ner.

På köpet får du mycket mer jord från det hela eftersom ingenting slösas bort.

Foto: Jenny Harlen

So far so good, men man får väl bra jord från en vanlig kompost?

Visst gör man det, har man hållit på länge med kompostering blir man överlycklig över skatten man får varje gång man sprider ut den färdiga komposten.

Men något som är lite sorgligt (utöver kolförlusterna) är att man även förlorar en hel del av den näring som finns i växt- och köksrester när man komposter på hög (oavsett om komposten är varm eller kall).

En trädgårdskompost har inte så mycket näring från början men en traditionell kökskompost har däremot ganska mycket näring på grund av matresterna. Men mycket av den näring som finns sipprar ut pö om pö. Den hamnar i marken under komposten, oftast till ingen nytta eftersom inget kommer att växa där.

Men även om all näring skulle sippra ut från komposten (vilket den inte gör) blir det bra ändå: den fina mullen man får från komposten är fantastisk fin jordförbättring, oavsett om den har mycket näring eller lite. Den gör jorden där den hamnar mer mullrik, lättare och skönare att hantera, trevligare för växterna och mikrolivet.

Med bokashi å andra sidan kan du punktförbättra landet direkt. Om du, till exempel, gräver ner en hink med bokashi i en pallkrage där du ska odla squash till våren vet du att precis all näring kommer tillgodo för squashen. Inget hinner sippra ut (även om den står några månader) och den fina mikrovärld som skapas på plats av mikroberna, maskarna och deras kollegor blir inte störd. Får de jobbar i fred med sina tunnlar, vätska, mineralskapande med mera, får vi en bättre jordstruktur. Allt sådant gynnar våra växter.

Går vi ner på molekylnivå finns det även skillnader. Det som händer när en bananskal, till exempel, ruttnar på komposten är att proteinstrukturen förstörs. Det blir ju till mull allt eftersom fast utom lättillgängliga munsbitar som mikroberna kan tugga i sig. Det som händer i en bokashihink är att proteinerna i bananskalen spälkas upp i sina aminosyror. Dessa är värdefulla för mikroberna båda i hinken och i landet sedan eftersom det är något de kan “tugga i sig” direkt.

Och det är just detta som gör att bokashiprocessen går så snabbt. Inget hokus-pokus alltså, utan att man skapa en väldig fin och effektiv servering av matresterna för småkrypen som gör resten av jobbet.

Som jämförelse kunde man tänka sig ett julbord med, på det ena bordet, en gris; på det andra bordet de vanliga köttbullarna, sillbitarna och skinkskivorna. Vilket bord väljer du?

Bokashi är för mikroberna vad julbordet är för oss. Fixfärdig och enkel väljer vi alla.

När mikroberna i jorden stoppar i sig allt gott från sitt julbord, alltså bokashihinken som du har grävt ner åt dem, så förvaras en hel del av näringen i sina kroppar. De lever inte särskilt länge (och det kommer en ny generation mikrober var 20:e minut typ), och alla dessa “döda” mikrober är fantastiskt nyttiga för jorden. Det är dem maskar och andra småkryp lever av. De som inte äts upp fungerar som långtids förvaring av näring i mineralform (processen heter mineralisering) och det betyder att näringen inte sipprar bort från landet utan stannar mer eller mindre på plats.

En bättre hantering är svår att hitta, egentligen.

Det är mycket som händer som vi omöjligt kan se. Däremot kan vi se när våra växter mår bra, och det gör vi alla som har hållit på med bokashi ett tag.

Så nästa gång någon frågar dig vad det är för skillnaden mellan kompostering och bokashi kan du förhoppningsvis klara av svaret. Inte är det nödvändigt att ta allt det här med grannen men det kan vara intressant att känna till (hoppas jag!).

Dra gärna det där med växthusgaser. Och att det är oftast enklare i vardagen att slippa fylla på, vända och gräva ut en kompost som tar två-tre år att bli kvar och blir inte så näringsrik som man tror.

Men  även detta att man tar näringen i princip direkt från matbordet i köket till nästa års squasharna och morötterna.

Då blir det kanske busenkelt att förstå.

 

 

 

 

IMG_1149

Omvandla en bikupa till bokashi jordfabrik!

Du vet nog hur det är: man sparar något för att den måste väl vara bra att ha. Till något. En dag. Och plötsligt händer det — man vet precis vad man ska ha det till.

En jordfabrik!

Känner du någon som håller på med biodling kan du kanske få tag i en bikupa, ny eller pre-loved. De har olika delar, man staplar dem på varandra och sätter på locket. Det finns även en plastgaller i systemet som kan vara bra att ha mot marken.

IMG_1145

Eftersom bikupan var ny och vi höll på att måla garaget slängde jag på lite rödfärg. Gör inte det! Färgen fastnar inte riktigt, vanlig färg är nog mycket bättre.

IMG_1144

Men trots den ojämna färgen kommer bikupan att vara toppen som jordfabrik. I all enkelhet.

IMG_3292

Nu står den utanför vedskjulen på en unken markbit som en vacker dag ska omvandlas till rosrabatt. Under sommaren har jag dumpat en massa grenar och löv från trädgården där och tanken är att flytta bikupan några decimeter då och då så det kan kör igång hela landet.

IMG_1147

En sådan bikupa är faktiskt ganska stor, det var inget problem att dumpa två bokashihinkar i den och gott om plats kvar. Här har jag täckt över bokashin med en del uppklippta grenar för att ge maskarna något mer att jobba med. Slängde även i en hink gammal jord som nog hjälper till. Gick förbi igår med en hink helt vanlig trädgårdsrens och lastade in det. Som en minikompost helt enkelt.

Jag tror det kommer bli toppen, speciellt på vintern när man ibland står med en bokashihink i handen och ingen plats att bli av med det.

Misstänker dock att locket kommer blåsa bort i den första höststormen så ska leta fram en passande sten att ha på toppen.

Berätta gärna om du har gjort något liknande!

 

Foto: Jenny Harlen

Smart lösning för blöta matrester

Foto: Jenny Harlen

Fick hem den här från Ikea häromdagen, jag tror det kommer  vara riktigt bra i kombination med Bokashihinken.

Ibland kan det vara svårt att ta hand om blöta matrester. Du vet, kaffesump som droppar i all evighet, potatisskal som har blivit blöta, tepåsar som är tjocka med vatten.  För mycket sådant i en Bokashihink ställer oftast till med problem: fukt är lika med lukt i bokashivärlden.

Lösningen är att låta den värsta fukten torka upp först. Annars får man ta upp överflödig vätska i själva hinken. Har man en kranhink är det oftast inte något problem men i en grön hink där man använder papper för att ta upp fukten kan det vara skönt att ha lite torrare matrester.

Just nu har jag den på diskbänken men funderar på att flytta ner den till återvinningslådan under diskbänken. Där kan den sitta på bokashihinken och samla lite smått och gott under dagen.

Nackdelen med denna är att det finns inget lock. Står den öppen på sommaren kommer det blir bananflugor, så jag får se om jag kan hitta en tallrik eller något som passar. Annars blir det bra att ha resten av året och på sommaren kan jag ha något annat.

Jag tror Ikea har tänkt den här till ett miniatyr diskställ men det spelar ju ingen roll. Testa kan man ju göra med allt!

Jag vet att många kämpar med kaffesump och blöta rester, den här kan kanske vara en lösning för er? Eller triggar någon annan idé som skulle kunna funka ännu bättre.

Skulle gärna höra hur ni gör: om ni har en fiffig lösning som skulle kunna vara bra för andra. Eller vad ni kommer fram till om ni testar denna.

Foto: Jenny Harlen

 

Boholmen heter produkten, det är två delar som sitter i varann, den översta med dräneringshål. Kommer inte ihåg exakta priset men det var runt hundralappen. Finns i köksavdelningen, inte där man köper redskap och sådant men i själva byggavdelningen. Nära återvinningshinkarna och lådinredningen. Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Hitta komposten…

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte “på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!

Foto: Jenny Harlen

Höstlöv: mycket man kan göra

Ibland har jag lite svårt att stava på svenska, rubriken blev först “Höstlov: mycket man kan göra…”. Det hade troligen blivit en mycket mer frestande blogg inlägg hade jag fortsatt på den teman!

Men, tittar man ut så här mitt i novemberdiset ser man inte mycket mer än höstlöv nu för tiden. I alla fall om man bor på landet som vi gör med björkar åt varje håll. Löv är inte precis en bristvara.

Här krattar vi inte mer än nödvändigt. Jo, lat är jag nog, jag vill inte heller gräva för mycket i onödan. Men höstlöv är det bästa som finns i trädgården och jag blir så himla ledsen när jag har vägen förbi villorna i stan och ser prydliga säckar med höstlov uppradade framför varje hus. Blah.

Mycket enklare är att bara kratta lövhögarna in i rabatterna, gör en tjock, fin bädd runt perenner och buskar. Första gång man gör det ser det kanske lite skräpigt ut men sedan blir man van. De sjunkar ihop efter lite regn och slask och snart kommer allt bli övertäckt med snö ändå så det gör inget. Efter ett par år blir man van — och då ser det naket och konstigt ut i grannträdgårdarna med sina jordbruna rabatter.

Varför? Inte bara för att det är enklare. Mest är det för maskarnas skull. De får sysselsättning mycket längre in i hösten och kommer igång igen tidigare på vären. Och trivs maskarna så trivs jorden. Där det finns maskar finns det även mikrober (eller tvärtom, vem vet?), och levande jord vill vi alla ha.

När det gäller Bokashi och löv så är det en bra kombination. Man kan gör lite olika grejer och hittar på egna idéer som skulle passa hemma hos dig. Man har inte precis något att förlora: löv och matrester har inte kostat dig något men går det vägen så kan man få superfin jord utan att göra särskilt mycket.

Plastsäckar med löv: om man har själv eller grannen har krattat ihop en hög. Rada upp några säckar med höstlöv inför vintern på ett ställe som är tillgängligt men inte i vägen. Ta dubbla säckar om du har tunna, annars är det bäst med tjocka. Sätt en påsklämma på dem var och en. Allt eftersom du har en Bokashihink som ska tömmas kan du dumpa den i en av säckarna. Har de inte frusit till stela klumpar kan man skaka ihop innehållet så det blir lite blandat. Säckarna kan gott stå i minusgrader men när våren väl kommer är det bra att ställa dem ut i solen. Då börjar mikroberna vakna till och allt eftersom får du fin kompostjord i säckarna.

Hur lång tid det tar beror på hur varmt det är i solen. Svarta säckar är därför smarta för att de blir varma, och många väljer att ställa säckarna i växthuset under vinter för att värmen ska komma igång fortare på våren.

Hur mycket Bokashi och löv ska man har i varje? Spelar ingen roll egentligen. Har du mycket löv och inte så mycket Bokashi men vill göra mycket kompost, då gör du en “svag” blandning. Annars gör du en “stark” blandning som är kanske 50:50 Bokashi och löv och kan användas sedan som kraftig gödsel.

Något som är viktig är att det inte blir för blött i säckarna. Samla man torra löv så hjälper de till med att absorbera Bokashivätska under vintern/våren. Ha man bara blötta löv kan man kanske bottna med sågspån eller tidningar i säckarna. Det går även bra att klippa ett litet hål i säcken längst ner, då rinner eventuell vätska ur säcken utan att påverka processen. Allra bäst är det då om säcken stå på ett ställe där man vill ha lite extra näring, en bädd i växthuset är perfekt.

Det behöver inte vara säckar. Man tager vad man haver…tunnor, lådor, pallkragor. Spelar ingen roll egentligen bara det är någorlunda luft- och regntät och det finns ingen risk för djur att komma åt innehållet.

Men något jag har lärt mig den hårda vägen är att inte göra säcken/lådan/tunnan tyngre än man kan bära! På vintern är allt så enkelt sedan står man där till våren med en låda som inte går att flytta…

Många frågar om man ska ha jord i lövsäcken för att processen ska fungera. Ha man lite ledig jord/kompost/kogödsel som är över är det alltid bra att ta med det i säcken. Men det behövs inte. Grejen är att det finns mängder med jordbakterier på höstlov och det är dessa bakterier som kör igång Bokashi processen så att det blir jord i säcken sedan.

Till våren behöver man inte väntar ut säckarna. Får vi en lång kall vår igen som vi fick i år är det inte kul att vänta. Man kan lika gärna ta säcken som det är och sprida ut det på landet och skyffla över lite jord. Täck gärna över med en bit fiberduk för kråkornas skuld. Annars om man har plats och tålamod kan man bara ställa säckarna i solen bakom någon uthus några månader — det blir superfin jord i dem sedan, jag lovar!

Och alla dessa löv man har krattat ihop  i rabatterna då, hur ska man göra till våren? Jag brukar kratta bort dem då, det som är kvar efter maskarna och vinterregn har gjort sitt. Då kan de lite finare rabatterna få lite värme i sig (lövtäcket är ju isolerande) och se lite vårfina ut. De flesta löv hamnar under buskar och grövre rabatter där de kan fortfarande gör nytta. Jag vill inte ha de i komposten eftersom det finns risk för sniglar — och för att de är ju mindre jobb att kratta ihop dem under första bästa busk.

Men det som är bäst med det hela, tycker jag, är den känslan av att natta för maskarna nu på hösten. Att pyssla om dem lite grann, önska dem en trevlig vinter och en kär återseende till våren. Lite nördig är jag nog, trots allt. Tror inte jag är ensam med det 🙂

2013-09 DN komposttest

Dagens Nyheter: “Så väljer du rätt kompost”

En journalist ringde för några dagar sedan för att prata kompost. Det gör vi gärna!

Resultatet blev det här stora komposttesten som publiceras nu under veckan i DN och en rad andra svenska tidningar. Företaget som gör jämförelsen är oberoende, Testfakta heter de, och tidningarna abonnerar helt enkelt till de olika testar de gör.

Detta är första gången Bokashi har varit med i en kompostjämförelse. Äntligen! Det stora plusset för Bokashi var att hinkarna kan används inomhus. Minusen var att det “kräver tillgång till jordlott att blanda ner den jästa massan i”.

Bokashi är ju ett helt annan koncept än traditionella komposteringslösningar. Passar många men säkert inte alla, så det är skönt med en sådan jämförelse som gör det enklare för folk att komma igång.

Sidan publicerades i DN på de privata ekonomisidorna. Orsaken är att det går att spara rätt mycket pengar om man tar hand om sitt eget matavfall. Av de cirka 250 kilo hushållssopor som genomsnittsvenskan bär ut till soptunnan varje år är runt 40 procent fullt möjligt att kompostera, skriver tidningen. Nu ska sortering av matavfall införas i Stockholm så det är mycket fokus på hur var och en ska göra. Visst kommer det att finnas kommunala lösningar (hämtning/biogas) men många har tillgång till trädgård eller kolonilott och skulle kunna köra igång lite “näråtervinning” själv.

Men att många vill komma igång är klart, och då gäller det att välja ett sätt som passar dig bäst där hemma. Bara man gör något vettigt.

Som Bertil sa till journalisten, “våra kunder är framför allt odlare, men även de som mest intresserar sig för mijöaspekten av vår sophantering har börjat få upp ögonen för Bokashi”.

Artikeln finns att ladda ner här på bokashi.se>>

Bokashi artikel i DN

Det ringde en journalist för några veckor sedan. Från DN. Han höll på att skriva om kompostering, hur man kunde spara pengar och göra rätt för sig miljömässigt och hade upptäckt Bokashi under resans gång.
Just när han ringde var det lite knepigt, vi hade tagit ledigt ett par veckor och rest låååångt norrut till Lofoten, precis då befann vi oss mitt på en slingrig väg på en fjällvägg högt över havet. Första bästa parkeringsficka tog vi och pratade färdigt.
Det blev en bra kompostering artikel ut av allt detta. “Genvägen från mat till jord” blev rubriken i Ekonomidelen; teman var vad det kostar att vara mer miljövänligt när det gäller matavfall. Nu när man ska betala kilopris för hämtning av avfall i Stockholm är det plötsligt mycket aktuellt!
“Snickra själv eller köpa färdig? En behållare för kompostering kan kosta från några hundralapar till flera tusen kronor. Ett nytt sätt att snabbt göra jord — med början i köket — är den japanska metoden Bokashi.”
Journalisten, Bo Westmar, hade även pratat med Gunnar Eriksson som driver Kompost Center i Överjärva norr om Stockholm och har precis kommit ut med en bok om kompostering. En sak Eriksson lyfta fram var vikten av mikroberna i en kompost:
“Många tror att maskarna gör jobbet, men i själva verket är det mikroorganismer som sköter det mesta och de behöver båda vätska och näring. Det finns i övermått i matavfall, så för en hushållskompost finns bara ett måste — tillför alltid torrare material, sönderrivna tidningar fungerar utmärkt.”
Jag måste säga att det känns skönt när kompostering lyfts fram i dagens ljus. Skönt att det är inte bara nördigt längre men en klok del av vardagen om vi ska klara oss miljömässigt och ekonomiskt. Tur att det finns balanserad reportage som detta ibland som gör det till något “normalt” och hjälper folk att lyckas i trädgården hemma.
Bildet fick vi skratta åt! Det var tagen av en annan tidning för ett tag sedan och är ju pedagogisk och bra. Men precis så är det hemma hos oss för det mesta, hunden Tim följer mycket noga när Bokashi grävs ner. Och slickar gärna på läpparna i förväntan att han själv ska få gräva upp den igen sedan när inte vi ser på…! (Lösningen är en kompostgaller över den nygrävda jorden ett par veckor.)
Hoppas det blir mycket mer kompostering framöver. På alla möjliga sätt.
Allt gott! /Jenny
ps  Om rätt ska vara rätt skulle jag nog säga att vi har inte precis ett gård i Säffle, men på landet bor vi ju. Och det räcker gott och väl, vi har att göra utan att även bli bönder!

Bokashi “jordfabrik”

Om du behöver lite jord till plantering på balkongen eller omskolning under våren kan det vara bra att göra en egen jordfabrik hemma – i tvättstugan, på altanen eller på koloniet. Det är enkelt — bara man kan hålla lådan varm på något sätt. I solen eller vid ett element inomhus.

Ta en vanlig plastback med lock (typ 70 l) och varva vanlig trädgårdsjord med innehållet från din Bokashihink i köket. Det behöver inte vara särskilt lufttätt, bara själva Bokashin är övertäkt med jord.

Hacka och blanda lite och täck med mer jord. STÄLL VARMT! I solen på sommaren eller tätt intill ett element på vintern. Om några veckor har det mesta blivit jord som du kan använda direkt. Står lådan kallt fungerar det bra som förvaring men blir inte till jord tills den står varmare.

Om du spara lite av jorden i backen och blanda med nästa hink kan du hålla din lilla jordfabrik igång rätt länge. Tycker du det luktar mer än du vill i lådan är det troligen för fuktig — lägg då in en tidning för att ta upp fukten.

Detta fungerar bäst med Bokashi från en hink med kran eftersom tidningspappret i gröna hinkar tar ganska lång tid att bryta ner. Men om du har tidningspapper det kan vara bra att lägga ut under bärbuskar och liknande som marktäckning — pappret är ju indränkt i näring och goda mikrober och maskar samlas gärna under det. Täck över “Bokashipappret” du lägger ut med löv, barkmull eller något så det ser trevligare ut och inte blåsar bort.

Hur lång tid processen tar från köksbokashi till jord beror helt och hållit på temperaturen. Är det varmt (23 grader +) kan det går i bara ett par-tre veckor, i vanlig rumstemperatur tar det några veckor och i källaren kan man se det mest som förvaring.

Det är nog svårt att ta hand om all matavfall på detta sättet men det kan vara riktigt bra att göra inför omplantering och omskolning under våren. Bokashijorden är näringsrik och måste blandas ut med vanlig planteringsjord. Oftast brukar det blir bra med en part Bokashi till tre part jord tlll vanliga växter. Och garanterat snigelfritt!

Bokashi grönsakslåda


Odla egna grönsaker hemma och ge familjens matrester tillbaks till jorden!

Man behöver inte gräva och rensa ogräs för att ha ett spännande grönsaksland! Man behöver heller inte ha varmkompost för att ta hand om alla familjens matrester och ge dem tillbaks till jorden. Man kan faktiskt odla ny mat i gammal mat – och bättre jord för din odling går inte att få tag på!

Börja säsongen med att bygga en trälåda. Pallkragar fungerar utmärkt. Lägg ett tjockt lager kartong i botten som stoppar ogräs och fyll sedan på med ett lager vanlig trädgårdsjord eller planteringsjord från säcker. Varje gång din Bokashihink är klar, tömmer du den i lådan och skopar över lite jord. På vintern kan du använda torra löv eller tidningspapper för att täcka över, helst med en trä- eller plastbit över för att hålla allt på plats.

Så småningom blir din låda full med superjord och du kan börja odla! Om du då bygger en ny låda vid sidan av, kan du producera jord i den ena och odla i den andra. Får du för mycket jord kan du använda den som jordförbättring i resten av trädgården.

Ett jordmakeri ska jag ha!
Charlotte på Cesars Trädgård har skrivit här om hennes jordmakeri. Jättehärliga bilder och en superbra idé. Troligen kommer många följa i hennes fotspår — det är ju så enkelt att producera egen jord på det här sättet.

Uppföljning finns här, skylten är på plats i jordmakeriet hos Charlotte.

Lite tips!
Hur djupt du gräver ner din Bokashi är upp till dig. Det är bra om näringen hamnar ungefär där rötterna vill ha det. Annat är det i ett jordmakeri, då får du näring i hela lådan. (Och en hel del maskar på köpet.)

Har du en nyfiken hund eller om det finns risk att du får besök av räv, kråkor eller grävling, är det bäst att gräva ner lite djupare eller täcker över ordentligt. Fiberduk (med stenar), en kompostgaller, en stor plast- eller träbit — vad man nu har. En uppklippt jordsäck är inte så dum, de är ju svarta inuti och om du lägger den över jorden blir det lite varmare under.

Allt behöver inte bli till jord innan du planterar — det är det som är så fin med Bokashi. Bara du väntar ett par veckor för pHet att stabilisera först gör det inget om det finns lite större bitar kvar under ytan. Om du behöver jord kan du lätt ta det som är färdig och låt resten stå lite längre.

Lycka till och bra odling!