Gör en jordfabrik utomhus

Många undrar hur de ska kunna gräva ner sin bokashi i sina perennrabatter. Det finns oftast inte plats mellan alla blommor och buskar för att gräva ner bokashi utan att störa växterna.

Hur gör man då?

En enkel lösning är att fixa en jordfabrik utomhus, ett särskilt ställe där man gör jord och inget annat. Det behöver inte vara något märkvärdigt — ett hörn i rabatten eller landet, ett pallkrage, en murbruksbalja, vad som nu är mest praktiskt.

Där gräver du ner hink efter hink med bokashi. Allt eftersom det blir till jord kan du hämta det du behöver och sprida ut på dina perennrabatter.

Jorden blir piggare direkt.

Och enklare kan inte det vara!

Så här kan du bygga en jordfabrik:

STEG ETT.

Skaffa en pallkrage och hitta en bra plats till den. (Egentligen är platsen här i bilden inte helt perfekt då trädrötterna kommer att söka sig in. Men eftersom jag ville bygga ut rabatten här var det praktiskt ändå.)

Samla några hinkar bokashi och några hinkar “fuljord”. Fuljord kan vara jord som har gjort sitt (hinkarna på bilden har haft tomater och är full med rötter), jord från misslyckad sådd eller säckjord som du har över. Du kan lika gärna ta ogräsfri jord från en rabatt eller odlingslåda.

img_1170

STEG TVÅ.

Bottna pallkragen med tidningspapper eller kartong. Snåla inte! Pappret kommer att hålla bort ogräset i några månader tills både papper och ogräs ruttnat bort. Jag brukar lägga papper lite utanför pallkragen för att underlätta med gräsklippningen. Grus eller täckbark över papperskanterna gör det snyggare och hjälper även håller bort ogräs.

Trycksvärta (på svenska dagstidningar) är helt ofarlig nu för tiden. Tänker du använda kartong är det bättre med ofärgade. Riv bort så mycket packtejp du kan från kartongen, annars blir plasten kvar i jorden när kartongen har förmultnat.) Undvik helst färgglada kartonger och veckotidningar då man inte vet vilka kemikalier de innehåller.

Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Fyll på med jord och bokashi, blanda så mycket du kan. I en  jordfabrik kan du ha vilka proportioner som helst, du kommer antagligen att gräva ner många fler hinkar i framtiden så det gör inget om du har mer jord än bokashi i början. Men ha lite koll på ungefär vilka “recept” du har, det är bra att veta när du använder din jord sedan. Om jorden i jordfabriken är väldigt stark kan du använda den lite försiktigt som gödsel eller späda ut med annat: höstlöv, papper, sågspån, halm, fuljord eller vad du nu har.

50/50 bokashi och jord är en bra grundrecept i jordfabriken. Till planteringsjord är 30/70 bokashi-jord ett bra utgångspunkt. Men detta får man fort en känsla för, så krångligt är det inte.

img_1190

STEG FYRA.

Snygga till det hela med ett lager jord överst. Dels för att bokashin inte skall oxidera (exponeras till luft) men även för att förhindra nyfikna katter, hundar och fåglar från att gräva runt.

img_1194

STEG FEM.

Lägg gärna på ett kompostgaller eller någon form av enkelt lock för att hålla bort nyfikna djur. Är du orolig för möss, råttor eller sork kan du lika gärna bottna pallkragen med ett finmaskigt nät och lägga något tätt på toppen.

Eftersom vi har väldigt många björkar hemma brukar jag har en presenning (eller markduk) över mina jordfabriker, speciellt under tiden då alla frön svävar runt i luften.

img_1198

STEG SEX.

Vänta några veckor så har du färdig jord!

Behöver du finjord till ett odlingsprojekt eller till att gödsla en perennrabatt eller buskar, är det bara att gå förbi med skottkärran eller några hinkar och hämta det du behöver.

Jag brukar gräva ner nya hinkar i den ena änden och hämta jord från den andra ett tag, sedan byta plats. Annars kan det vara praktiskt att gräva ut en hink eller två med färdig jord och använda hålen till att tömma nästa hink. Gör det som är enklast för dig och som passar dina odlingsprojekt.

PÅ VINTERN

På vintern kan du fortfarande använda din jordfabrik om du vill. En idé är att gräva några färdiga groper som du kan fylla på med bokashihinkar även om marken är frusen. Se till att ha en säck med upptinade höstlöv, fuljord eller annat som du kan toppa med. Annars kan du breda ut innehållet i bokashihinken i jordfabriken och toppa med annat efteråt. Precis som om man skulle göra en lasagne…

Det kommer inte att hända särskilt mycket under vintern när det är kallt men till våren kommer det snabbt igång. Maskarna brukar hitta dit själva och stortrivs så fort det blir lite varmare i jorden.

Det tar lite tid att fixa en jordfabrik men det är det värt. Det är otroligt lyxigt att alltid ha tillgång till fin jord — och ännu roligare att kunna göra den själv!

3 thoughts on “Gör en jordfabrik utomhus”

  1. Hej! Igår fick jag hem min första påse bokasiströ och trädde därmed in i den här världen. Det är så spännande!

    Jag har en fundering när det gäller bokashi (eller egentligen EM) och potatisbladmögel. Jag läste någonstans, antagligen här, om positiva verkningar när det gäller fungicider. Men finns det något forskat specifikt på potatisbladmögel?

  2. Hej Lena. Jag frågade Jan Röed, EM biologen i Sverige, vad han tycker, jag känner att jag inte kan tillräckligt mycket för att uttala mig om detta. Hoppas det hjälper. Men ju mer EM/bokashi i jorden ju friskare den är, så det kan absolut hjälpa växterna klarar sig då även de blir friskare. Men om man redan har något på gång är det en annan sak….

    Sä här sa han:
    “Jag känner inte till någon studie om EM och potatisbladmögel. Patogenen Phytophthora infestens är extremt aggressiv och svår. Den tar sig in i frisk vävnad och har den väl tagit sig in i växten hjälper inte EM. Bra info på Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Phytophthora_infestans

    Det är möjligt att EM indirekt kan motverka patogenen genom att effektivt bryta ned och konkurrera med patogenen om organiskt material i jorden, samt genom att EM kan stärka växtens eget försvar. Men som sagt: finns ingen studie som jag känner till.

    Hittade däremot en text om EM & P.infestans i ett tomatförsök, det tycks som att EM haft en viss positivt effekt:

    https://books.google.se/books?id=GNbe4eClXicC&pg=PA79

    Det finns bra vetenskapliga artiklar om EM och andra patogener på potatis. Bifogar en om Brun ringröta ( Ralstonia solanacearum ). Finns även pek om gråmögel, Fusarium m.m.”

  3. Tusen tack både till dig och Jan Röed! Intressant, jag ska läsa länktexten och söka artiklarna Jan nämnde så snart jag får tid. Jag är ännu inte drabbad av potatisbladmögel, men eftersom jag absolut vill odla både potatis och tomater, gäller det att vidta alla förebyggande åtgärder som tänkas kan. Bl a bokashi!

Leave a Reply

Your email address will not be published.